Edit: Alvin Lindblom
Photos and text: Ane Gyllstrøm
Den svensk-amerikanska sångerskan Rhys Clarstedt, har stor haft stor succé sedan hon i 2016 släppte sin debutsingel ”Swallow Your Pride”. Sedan dess har hon uppträtt på olika scener och festivaler. Rhys är nu aktuell med låten ”Thanks alot now I can’t smile” som handlar om en svår period i hennes liv.
Vi mötte upp Rhys för att prata om både framgång och musiken.
Hej Rhys, hur är läget?
Hej! Jag mår bra, vädret mår inte lika bra, extremt grått.
Hur skulle beskriva din musik för någon som aldrig hört den för?
Hmm, skulle väl säga gitarrdriven deppig rock/pop med extremt mycket fokus på texter.
Kan inte du berätta bakgrunden till ”Thanks a lot now I can’t smile”
De senaste åren har jag varit med om depressioner och misslyckade relationer. Från att ha varit relativt ångestfri som person blev jag en ångestboll. Den här låten skrevs i efterhand, när jag kände att jag hade lite distans till känslorna och kunde se det som lite poetiskt och komiskt.
Du var ung när du slog igenom med en egenskriven låt, när bestämde du dig egentligen för att satsa på musik?
Jag har alltid sjungit, jag var kanske inget sånt där underbarn, men jag älskade det mest i världen. I gymnasiet gick jag teater för att det kändes lite mer chill, men jag gick ändå bara runt och ville sjunga för allt och alla. Sedan i 2an på gymnasiet kände jag "It's now or never" (vilket det såklart inte var då jag var 17) och letade upp och kontaktade en sång-coach på Facebook. Hon tyckte jag sjöng helt OK på min halvdana inspelning av "Put your records on" men tyckte jag hade något intressant (coolt hår). Sedan ungefär efter ett år skulle min sång-coach spela in en demo för sin gamla vän Jörgen Elofsson, men istället tipsade hon om mig, och han gillade mig och signade mig.
När känner du dig mest kreativ?
Det går verkligen i perioder. När man är hjärtekrossad är man 100% djupast. Sedan känner jag mig kreativ på hösten när det är riktig mys-stämning eller typ utomlands när man får lite miljöombyte och ny glädje.
Har du tagit med dig något av den amerikanska kulturen in i din musik?
Ja väldigt mycket. Det är nästan omöjligt att undvika att dra inspiration från sin barndom och musik man omringades av då. Det har ju skapat en på något vis.
Vad gör du när du inte håller på med musik?
Jag får extremt mycket energi av att vara med mina bästa kompisar och göra mysiga aktiviteter. Vi går och bowlar, spelar biljard eller Laserdome. Det är svårt att hitta hobbys när man jobbar med sin hobby känner jag.
Vad är ett must-have i studion för dig?
Gitarr, helst fönster, mys-belys, kaffe, snacks och trevliga människor.
Vad är det värsta råd du fått men faktiskt följt?
"Gör saker som gör dig obekväm" Absolut, ibland. Men också ibland inte. Jag känner att jag ibland har följt detta råd och pushat mig själv till att våga så mycket att jag i stället har tagit skada av upplevelserna. Typ fått social ångest för att blivit tillsagd att gå själv på en fest där alla redan känner varandra för det är ”moget”. Usch. Nu blev det väldigt specifikt haha. Trauma.
Har du några rutiner du följer innan du ska uppträda?
Innan jag uppträder äter jag caesarsallad, spelar brädspel med mitt band och tvingar de att göra sånguppvärmningar med mig. Sedan så kissar jag onaturligt många gånger. Jag rider bara vågen av nerver.
Vad är ditt bästa tips till unga artister som önskar att komma igång med sin musik karriär?
Börja någonstans bara, våga försöka. Och du har inte bara en chans, går det dåligt, försök igen.